Lexit-mässan samlade ett stort antal kunder och partners på MEET Ullevaal i april 2024. Temat för dagen var Digitalisering och automatisering i praktiken och de inbjudna bjöds på en blandning av spännande demos från utställningslokalen och intressanta föredrag från talarscenen. För dig som inte hade möjlighet att delta har vi här summerat några av insikterna och trenderna som diskuterades under dagen.
Utställningsytan var ca 400 m2 stor och innehöll ett antal olika demostationer med koppling till innehållet i föreläsningarna och temat för dagen. Här kunde man både titta på och prova på alltifrån RFID-teknologier, POS-läsare, digitala varukorgar, autonoma robotar och elektroniska hyllkantsetiketter för att nämna en del saker.
För dig som inte att hade möjlighet att medverka kommer här en sammanfattning med några av de insikter och trender som dryftades under dagen.
Industry 4.0 – en era av datadrivet beslutsfattande

Patrick Hansen från Lexit inledde dagen med en presentation om hur den fjärde industriella revolutionen nu är verklighet. I det moderna informationssamhället har behovet av att styra företag förändrats dramatiskt. Digitaliseringen leder till en explosiv ökning av data, och företag strävar nu efter att bli mer datadrivna i sina beslut.
Även om tanken på datadrivna beslut är lockande, är det endast en minoritet – bara 24% – av företagen som verkligen kan karaktärisera sig som datadrivna. Trots detta finns en stark medvetenhet om vikten av denna utveckling, med hela 94% av företagen som vill investera för att göra sin verksamhet mer datadriven.
Från informationssilos till informationsdelning
Att hantera stora mängder data är en stor utmaning. Ännu viktigare är förmågan att analysera och strukturera informationen effektivt. Men den verkliga utmaningen, samtidigt som den största möjligheten, ligger i att samla och utnyttja data över hela företagets värdekedja. Tyvärr är det många företag idag som fortfarande samlar och utnyttjar sina data vertikalt i värdekedjan, vilket begränsar möjligheterna till helhetsanalys och snabba beslut.
Patrick pekade på fyra fördelar som företag får genom att bli mer datadrivna:
- Bättre beslutsunderlag genom identifiering av trender och mönster.
Genom att analysera stora datamängder kan företag upptäcka dolda samband och få insikt i marknadstrender och kundbeteende. - Stärkt konkurrenskraft genom skräddarsydda kundupplevelser;
Genom analys av data kan företag anpassa sina produkter och tjänster till individuella kundbehov, vilket leder till ökad kundnöjdhet och lojalitet. - Utveckling av nya affärskoncept och innovation;
Med tillgång till omfattande dataresurser kan företag utforska nya affärsmodeller och identifiera innovativa lösningar för att möta marknadens behov. - Bättre lönsamhet genom automatiserad drift och riskhantering.
Genom att automatisera rutinuppgifter och analysera risker i realtid kan företag minska kostnaderna och maximera intäkterna.
Captur – en plattform för datadriven affärsverksamhet
För att möta behovet av mer datadriven affärsverksamhet har Lexit utvecklat plattformen Captur. Genom integration med interna system och teknologi kan plattformen hämta information i realtid och lägga till logik för att skapa en strukturerad och organiserad datamodell för verksamheten. Baserat på datamodellen kan plattformen ta nästa steg genom att automatisera processer som möjliggör analys och insikter för effektivt beslutsfattande.
Detta bidrar till att förbättra effektiviteten och noggrannheten i beslutsfattandet samtidigt som det frigör tid och resurser för personal att fokusera på mer strategiska och värdeskapande uppgifter.
Detta tillvägagångssätt lägger grunden för en dynamisk och hållbar tillväxtstrategi för företag. Genom att snabbt anpassa sig till föränderliga marknadsförhållanden och bibehålla konkurrensfördelar genom datadrivna beslut ger Captur-plattformen företag möjligheten att navigera i en allt mer digitaliserad och komplex affärsvärld.
Vill du veta mer om plattformen, kontakta Patrick Hansen (Lexit).
RFID – ett sätt att skapa tillförlitlig omnikanal-handel

RFID-teknologin har funnits relativt länge, och Würth har arbetat med den i cirka 15 år, men det är först de senaste åren den har fått stor påverkan, mycket på grund av ökande förväntningar på smidiga omnichannel-lösningar.
Idag använder Würth RFID-teknologi i över 1000 leveranslösningar och antalet ökar. Framgången bygger på en egen affärsmodell, en dataplattform med hög datakvalitet samt arbetsprocesser och personal för försäljning, drift och support av lösningen. Grunden för skalning är stabil och Würth har ambitiösa tillväxtplaner för användning och försäljning framöver – utan att öka personalstyrkan.
I takt med att konsumenternas köpprocess ofta involverar interaktioner både i fysiska och digitala kanaler är det helt avgörande att ha fullständig kontroll över lager- och produktstatus i realtid, vilket möjliggörs genom RFID-teknologi.
Vill du veta mer om Würths lösningar eller andra RFID-lösningar, kontakta Daniel Thorsgaard (Lexit).
Mobil POS-lösning in the air – SAS som case

SAS var inbjuden för att berätta om sin mobila POS-lösning (POS = point of sales) för försäljning av produkter ombord på flygplan. Lösningen består av en POS-app och en webb-backend för administration samt en Android-mobiltelefon kopplad till en betalterminal från Nets. Allt utvecklat och levererat av Lexit. För att möjliggöra betalningar ombord på SAS-flyg fungerar lösningen helt utan anslutning till internet.
Ironiskt nog hade inte Fredrik Buxfeldt från SAS möjlighet att delta själv, eftersom luftrummet var stängt för dagen och flygningen därför blev inställd. Åhörarna fick dock en bra beskrivning av lösningen och samarbetet med SAS från Geir Bragstad och Bjørn Sanness Myrvold på Lexit, som steg in och presenterade lösningen.
Vill du veta mer om SAS-lösningen, kontakta Geir Bragstad (Lexit).
Trender inom detaljhandeln

Petter Lagström, VD på Idnet (en del av Lexit), presenterade ämnet «Trender inom detaljhandeln».
Han började med att fastställa att dagens konsumenter både är bekväma och kräsna. De är ofta priskänsliga, vill ha snabba och flexibla leveranser, olika betalningsalternativ och helst även gratis retur. Kort sagt förväntar sig dagens moderna kunder en sömlös och friktionsfri köpresa mellan olika kanaler.
Konsumenterna är dock inte en homogen grupp, och värderingar och beteenden kan variera mellan olika generationer. En individ från Babyboomers (1940-talet) skiljer sig från den växande Generation Z (1990- och tidigt 2000-tal), som helt har vuxit upp i en värld präglad av internet och stor tillgång till information. Men det finns också variationer inom samma generationer, vilket gör det svårare att marknadsföra och sälja produkter och tjänster till breda kundsegment baserat på traditionella demografiska variabler.
Istället är förmågan att anpassa och skräddarsy både kommunikation och erbjudanden en konkurrensfaktor i dagens affärsklimat. För att uppnå detta på bästa sätt krävs att centrala delar av verksamheten är datadrivna.
Komplexa konsumenter och polariserat konsumtionsbeteende
Men konsumenterna är inte bara bekväma och kräsna, de verkar också bli allt mer komplexa. En tydlig trend bland dagens konsumenter är den polariserade beteendemönstret, delvis drivet av den senaste lågkonjunkturen som har begränsat många människors konsumtionsutrymme. Ett exempel är den ökande populariteten för lågprishandel samtidigt som lyxkonsumtionen också växer. Människor tenderar att minska vissa delar av sin konsumtion samtidigt som de unnar sig vissa saker inom prioriterade segment.
Ett annat exempel på polariserat konsumtionsbeteende är vilken nivå av service kunderna föredrar i butiken. Vissa konsumenter föredrar att klara sig själva genom att använda sina mobiler eller smarta hyllmärkningar för mer information och självscanning om det är tillgängligt, medan andra kunder föredrar hjälp från butikspersonalen under sitt besök.
Det finns fler exempel. I vissa urbana miljöer växer både super-snabba leveransalternativ fram samtidigt som marknaden för «slow deliveries» också blomstrar. Slutligen fortsätter konsumenterna att handla både online och i fysiska butiker. Det är därför ingen lätt uppgift att forma typiska konsumentprofiler på ett traditionellt marknadsföringssätt i dagens komplexa detaljhandelslandskap. Nyckeln ligger förmodligen i att förstå att det sällan handlar om «antingen eller», utan om «både och» – eller som någon uttryckt det: «It’s the genius of AND, and the tyranny of OR.»
Det gemensamma målet för detaljhandeln är dock att säkerställa att rätt produkter finns tillgängliga vid rätt tidpunkt och via rätt kanal för sina kunder, med målet att skapa de bästa förutsättningarna för försäljning.
Vill du veta mer om framtiden för detaljhandeln, kontakta Petter Lagström (Idnet).
Från streckkoder till 2D-koder

Terje Menkerud från GS1 Norway berättade om hur övergången från streckkoder till 2D-koder skapar en ny standard och nya möjligheter att sprida information i olika delar av värdekedjan.
2D-koderna kan kort beskrivas som digitala produktkoder och kommer i framtiden att vara ett krav från myndigheterna, särskilt inom sektorer som livsmedel, textilier och byggmaterial där kraven på transparens och spårbarhet ökar. Var kommer råvaran ifrån? Hur har produkten tillverkats? Hur har den levererats? Hur ska den monteras? Hur bör den återvinnas? Detta är exempel på information som är viktig att kommunicera i en allt mer cirkulär ekonomi.
Fördelen med 2D-koden är att den kan bära mycket mer information än dagens streckkoder, som funnits på marknaden i närmare 50 år, och därigenom skapas helt nya dimensioner. 2D-koden kommer att vara navet för information och kunskap i olika delar av värdekedjan i framtiden.
Läs mer om fördelarna med 2D-koder här, eller kontakta Terje Menkerud (GS1 Norway) om du vill veta mer.
Framtidens butik – hur Varnergruppen använder teknologi i koncernens butiker

Varner-Gruppen är en detaljhandelsgigant inom klädbranschen, med varumärken som Bik Bok, Cubus, Carlings, Levis, Junkyard, Dressman och Volt i sin koncern. Totalt har de över 1 100 butiker i Skandinavien samt ett stort centralt automatiserat distributionslager i Vänersborg.
De strävar efter att sätta kunden i fokus och erbjuda de bästa butiksupplevelserna för alla kunder, särskilt de cirka sju miljoner medlemmarna i deras kundklubb. För att uppnå detta krävs både modern teknologi och ett team av människor som fokuserar på att utveckla kundupplevelserna.
Inge E. Kjølsvik berättade att koncernen har cirka 100 personer som arbetar i fem olika affärs- och teknologiteam, och visade några av de teknologier de har implementerat i sina butiker, inklusive digitala skyltar, POS-lösningar, logistiklösningar i butik och lager samt system för hantering av alla fysiska enheter genom användning av MDM (Mobile Device Management).
Vill du veta mer? Kontakta Svein Lauritsen (Lexit).
Beijer stiger in i den digitala världen

Sara Hamberg berättade om hur Beijer efter 100 år av pappersetiketter i butik sedan en tid tillbaka bl.a. börjat implementera elektroniska hyllkantsetiketter i sina butiker runt om i landet. Detta har bidragit till att göra den dagliga driften betydligt enklare och effektivare. Det har också skapat bättre kundupplevelser i butikerna och dessutom vittnar personalen om att deras dagliga arbete blivit mycket enklare. Tack vare denna lösning kan både pris- och produktinformation uppdateras automatiskt och man kan också arbeta mer med dynamisk prissättning beroende på hur t.ex. priser på råvaror och transporter förändras.
Det finns dessutom sedan 2022 ett lagkrav, baserat på ett EU-direktiv, som innebär att företag i samband med prisförändringar måste visa lägsta pris 30 dagar bakåt i tiden. Med elektroniska hyllkantsetiketter underlättas detta arbete enormt i jämförelse med om man ständigt skulle uppdatera samma information på pappersetiketter.
Vill du veta mer? Kontakta David Göransson (Idnet).
Mobila robotar skapar nästa generation av automatiserade lager

Dagen avslutades med en presenation av Guy Willot (GreyOrange) och Per Redenius (Idnet) som pratade om hur mobila autonoma robotar banar väg för nästa generations automatiserade lager. Det pågår sedan en tid en automatisering av lagerhanteringen inom de flesta branscher. Detta är delvis drivet av företagens behov av kostnadsbesparingar och därmed viljan att rationalisera. Analysföretaget Gartner Group spår att fram till 2028 kommer 85% av företag med lagerverksamhet att investera i nya former av automatisering. Bakgrunden till denna utveckling är att dagens omnikanal-landskap med stort fokus på effektiv leverans och logik driver på ett behov av att förbättra och effektivisera lagerhanteringen.
Utvecklingen av robotar mycket hastig och de blir alltmer mobila. En del blir humanoida och får ben, fötter och armar. Andra är mer djurlika och får vingar likt fåglar (läs: drönare) och vissa förses med hjul. Gemensamt är att den nya generationen robotar blir mer flexibla och självgående och kan dessutom kommunicera med varandra. Lägg därtill utvecklingen av AI, som möjliggör smartare styrning av dessa robotsystem, så kommer den stora game changern att handla om möjligheten att skapa mer eller mindre helautomatiserade lagermiljöer. Profetian är att redan år 2030 kommer det första automatiserade lagret, helt utan mänsklig arbetskraft, att vara i drift.
De helautomatiserade lagren kommer att stärka företagens konkurrenskraft på flera sätt. Dels kommer det att öka möjligheterna att möta konsumenternas efterfrågan på snabba leveranser, dels minska returgraden genom bättre träffsäkerhet i all hantering. Vidare kommer det att öka produktiviteten och minska kostnaderna genom att behovet av personal minskar. Och till sist kommer det på sikt sannolikt också minska behovet av företagens totala lageryta genom att styrningen av flera olika lager, om man t.ex. är en rikstäckande butikskedja, till stor del kommer att kunna centraliseras.
Vill du veta mer om framtidens autonoma robotlager, kontakta Per Redenius (Idnet).
Nästa generations varukorgar minimerar svinnet inom dagligvaruhandeln

Mässhallen var full av intressanta lösningar och i mitten av hallen fanns en kioskutställning. Självscanningen av varor i butik ökar, framför allt inom dagligvarusektorn. Det är en utveckling som minskar företagens behov av kassapersonal, men också tenderar att öka svinnet i butik. Detta beror på att möjligheterna till felkällor i samband med självscanning av varor är relativt stor och tyvärr också till viss del på en del konsumenters ohederlighet. En lösning på detta är digitaliserade varukorgar kombinerade med en digital utcheckningsstation som läser av innehållet i varukorgen genom sensorer som baseras på flera parametrar, till exempel produkternas vikt och färg.
Kunderna kan välja att skanna varorna med en självscanningsenhet eller genom en app i mobilen. När de har handlat färdigt ställs den digitala varukorgen på en enhet som skannar av innehållet. Genom en AI-baserad lösning vet systemet hur mycket varukorgen bör väga baserat på vad som skannats. Detta eftersom den känner till vad varje produkt väger och hur den ser ut. Om den förväntade vikten inte stämmer överens med den vikt som uppmäts skickas automatiskt ett felmeddelande till någon i butikspersonalen för kontroll, att jämföras med dagens mer slumpmässiga kontrollurval av självscanning vid utcheckning.
Och det finns fler finesser. En etikett som fästs på fel typ av produkt (t.ex. i grönsaksavdelningen) kan också feldetekteras genom att varans form inte matchar vad som scannats och står på etiketten. Systemet känner av detta. Antalet felkällor minimeras således på flera sätt vilket totalt sett kan reducera förlusterna i samband med självscanning med upp till 90%.
Det är dock inte enbart detaljhandlare som kan dra nytta av detta system, också kunderna får en enklare och mer bekväm shoppingupplevelse i butiken samtidigt som tiden i självutcheckningskassan också förkortas.
Vill du veta mer, kontakta Geir Karlsen (Lexit).
Välkommen till nästa Lexit-mässa år 2026
Vi hoppas att alla som var närvarande hade en fin upplevelse och att dagen gav påfyllning av kunskap och insikter om digitalisering och automatisering – och att du som läser denna artikel blev inspirerade till vidare arbete.
Vi ser fram emot att träffa dig på nästa Lexit-mässa 2026. Välkommen då!